3 september 2010

Fjärilsmyggor

Kanske har ni någon gång stött på en lurvig liten insekt (1,3–3,5 mm) med borstlika vingar och krum kropp sittandes på något grässtrå eller som med snabba och ryckiga rörelser springer på en vägg någonstans hemmavid, kanske i anslutning till toaletten? Då kan det vara en fjärilsmygga (fam. Psychodidae) ni har hittat. Systematiskt hör fjärilsmyggorna till Nematocera, dvs. myggorna, inom vilka de anses utgöra en av de svåraste familjerna att ta sig an. Fjärilsmyggor kan hittas nästan vart du än är på jorden och minst 3000 olika arter lär vara vetenskapligt beskrivna. Av dessa är lite drygt 65 påträffade i Sverige. Kunskapen om de svenska arternas förekomst och utbredning är dock väldigt fragmentariska och för Västmanlands del är uppgifter om dem i stort helt obefintliga.
'Många av fjärilsmyggorna är mycket lurviga och har i solsken en ”dräkt” som är tydligt färgskiftande. Vingens ovala form med en svagt utdragen spets är en typisk karaktär för många av våra vanligaste arter. I vila hålls vingarna, hos vissa arter delvis utbredda medan andra håller dem mer taklagda. – Clytocerus ocellaris, Västerås 2010-08-27
'
Fjärilsmyggornas larver är ganska mångformiga i sitt val av livsmiljö, men larvutvecklingen sker främst i miljöer som håller ett fuktigt mikroklimat. Helt akvatiska arter tycks dock inte förekomma. På land utgör förmultnande växtdelar attraktiva underlag och de kan t.ex. hittas talrikt i komposter. Larvutveckling kan för vissa arter även ske i djurspillningar, svampar, rötat träd osv. De kan även förekomma i toaletter, kloaker samt i reningsverk. I den senare kan en massförökning av larver, som där lever av nedbrytande och vattenrenande bakterier, orsaka att filter slammar igen av döda eller döende fjärilsmyggor, vilket i slutändan kan leda till kostsamma driftstopp.

Fjärilsmyggan på bilden heter Clytocerus ocellaris (Meigen, 1818) och är en hona. Det är en i Sverige mycket vanlig art som främst utvecklas i små rinnande vatten, bäckar av olika typer. I sydvästligaste Skåne har den två generationer per år, men redan i Blekinges skogsland endast en.

Litteratur

Oosterbroek, P. 2006. The European Families of the Diptera. Identification, diagnosis, biology. KNNV Publishing, Utrecht.

Svensson, B. W. 2009. Fjärilsmyggfaunan i ett hagmarksområde och en ladugård i östra Blekinges skogsland. Med en översikt av familjen Psychodidae:s morfologi, systematik och utforskande, samt särskilt de svenska Psychoda s.l. –arternas biologi. Entomologisk Tidskrift 130: 185-208.

Tack till Bo W. Svensson som har artbestämt djuret på den bild som åtföljer detta inlägg.