En mörkribbad fransvingeslända (Venezuela flavidus) betar små växtpartiklar på ett lönnblad. Stor och välvd munsköld samt trådsmala antenner är något som kännetecknar stövsländor – Skerike i Västerås 2010-10-09'
Stövsländor (Psocoptera) utgör en insektsordning som genom åren tycks ha varit försummad bland svenska entomologer, möjligen förorsakad av att det tidigare inte har funnits någon lättillgänglig bestämnings-litteratur. Detta är dock något som åtminstone delvis har avhjälpts i och med publiceringen av den volym av Nationalnyckel (NN) som behandlar Nordens samtliga stövsländor. Volymen är dessutom rikt illustrerad med en mängd fina fotografier signerade Krister Hall.
Stövsländorna som främst lever av mikroskopiska alger, svampar och lavar utgörs av tämligen små eller mycket små insekter som framför allt lever utomhus bland träd och buskar, men här förekommer även arter som har sin huvudsakliga livsmiljö bland gräs och förna i markskiktet. Vi har också några få arter som lever i olika slags bon, t.ex. i fågelbon. Tillkommer gör dessutom en räcka arter som främst återfinns i olika slags inomhusmiljöer, däribland de så kallade bok- och dammlössen.
Stövsländorna som främst lever av mikroskopiska alger, svampar och lavar utgörs av tämligen små eller mycket små insekter som framför allt lever utomhus bland träd och buskar, men här förekommer även arter som har sin huvudsakliga livsmiljö bland gräs och förna i markskiktet. Vi har också några få arter som lever i olika slags bon, t.ex. i fågelbon. Tillkommer gör dessutom en räcka arter som främst återfinns i olika slags inomhusmiljöer, däribland de så kallade bok- och dammlössen.
'
En flaggstövslända (Graphopsocus cruciatus) betar av det lager med påväxtalger som har bildats på en husvägg – Romfartuna i Västerås 2010-09-18'
Stövsländor kännetecknas bland annat av dess förhållandevis stora och välvda munsköld som upptar en betydande del av ansiktet. Vidare har de långsmala antenner och (som det skrivs i NN) en mjukt tredelad kropp. Bland stövsländorna förekommer både vingade och icke vingade arter, vilket också är något som kan variera inom de olika arterna. Insekter ur andra ordningar, t.ex. bladloppor (Psylloidea), bladlöss (Aphidoidea) och hoppstjärtar (Collembola), kan påminna om stövsländor, men förutom rent utseendemässiga skillnader förekommer även skillnader i beteendet, t.ex. så springer en skrämd stövslända hellre undan än tar till vingarna eller för den delen hoppar iväg, vilket skulle vara fallet för arter ur ovan nämnda ordningar.
I Norden har 82 olika stövsländearter noterats och för svensk del ligger motsvarande siffra för närvarande på 73 arter. I Västmanland har i olika sammanhang 26 olika arter bokförts (se nedan), en siffra som kan jämföras med våra närmaste grannlandskap; Uppland (54 arter), Södermanland (44), Närke (34), Dalarna (29), Värmland (26) och Gästrikland (7). I den systematiska sammanställning som presenterades i NN indelas stövsländorna i tre underordningar, Trogiomorpha, Troctomorpha och Psocomorpha. De djur som illustreras i anslutning till detta inlägg hör samtliga till den sistnämnda gruppen, vilket också är den som främst förknippas med stövsländor. Inga arter ur de båda förstnämnda underordningarna har ännu rapporterats ifrån Västmanland, så här kan man göra en insats! Om man önskar studera våra utomhuslevande arter kan man bland annat använda sig av den teknik som innebär att man med en påk (eller något liknande redskap) bankar på en trädgren och låter det som trillar ner samlas upp i ett uppochnervänt (vitt) paraply som hålls under grenen.
'
Litteratur
Svensson, B. W. & Hall, K. 2010. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Stövsländor. Psocoptera. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
'
Nymfer hos vissa storstövsländor är täckta med hår på vilka alger och andra lösa partiklar kan fastna, vilket bidrar till ett utmärkt kamouflage. På bilden en nymf av någon av Loensia-arterna som påträffades under en löst sittande barkflaga på ett liggande träd. - Ängsö i Västerås 2010-05-14 
Klarvingad jättestövslända (Psococerastis gibbosa), vår och Europas största stövslända. Denna hade nattetid lockats till en ljuskälla avsedd för nattfjärilar, vilket är ovanligt eftersom det är få stövsländearter som attraheras av ljus – Tidö i Västerås 2010-07-22'
------------------------------------------------------------------------------
Stövsländor (Psocoptera) rapporterade från Västmanland, enligt Svensson & Hall (2010). Tillkommer gör flaggstövslända som rapporterad som ny för Västmanland under 2010.
Frackstövslända (Caecilius fuscopterus)
Sumpstövslända (Valenzuela atricornis)
Granfransvingeslända (V. burmeisteri)
Mörkribbad fransvingeslända (V. flavidus)
Risfransvingeslända (V. gynapterus)
Flaggstövslända (Graphopsocus cruciatus)
Barrglasvingeslända (Stenopsocus lachlani)
Höstövslända (Lachesilla pedicularia)
Ekkviststövslända (L. quercus)
Prickig sorgstövslända (Peripsocus alboguttatus)
Dysterbrun sorgstövslända (P. phaeopterus)
Fläckig sorgstövslända (P. subfasciatus)
Randig gluggmärkeslända (Philotarsus picicornis)
Tjockpalpstövslända (Cuneopalpus cyanops)
Mörkhuvad fransgaffelslända (Elipsocus hyalinus)
Bredbandad fransgaffelslända (E. pumilis)
Tvåfläckig klarvingeslända (Mesopsocus laticeps)
Blektonad klarvingeslända (M. unipunctatus)
Lövstorstövslända (Amphigerontia bifasciata)
Barrstorstövslända (A. contaminata)
Klarvingad jättestövslända (Psococerastis gibbosa)
Mörkvingad jättestövslända (Metylophorus nebulosus)
Prickvingad storstövslända (Loensia pearmani)
Fläckvingad storstövslända (L. variegata)
Prickdroppslända (Trichadenotecnum majus)
Fläckdroppslända (T. sexpunctatum)
